Jesu pastorsutbildning?

Jesus kom till jorden av EN anledning – för att ge varje människa möjligheten att få en överflödande kärleksrelation med Fadern. En anledning, många uppdrag. Han visade oss sanningen om Gud, hur vi återfår kontakten med honom och hur vi är designade att leva. Han kom för att utplåna djävulens verk (1 Joh 3:8) och syndafallets konsekvenser. Han botade sjuka, uppväckte döda och drev ut demoner. På korset dog han för mänsklighetens synd och genom uppståndelsen besegrade han syndens och dödens makt och fick namnet över alla andra namn och är nu mäktigast i universum. Han instruerade lärjungarna att efter uppståndelsen börja be i hans namn, som då bar kraft och auktoritet. Men han hade ytterligare ett uppdrag som vi ibland förbiser, – att starta den första församlingen! Även om församlingen föddes när Anden föll på Pingstdagen så startades församlingen när de första lärjungarna kastade sin nät för att bli människofiskare. Jesus förberedde under tre intensiva år församlingens ledare. Guds frälsningsplan hängde på att Jesus lyckades. I breven ser vi hur Paulus bildar församlingar och talar om församlingsledarskap. Även här får vi några glimtar av vad det innebar att vara en nytestamentlig ledare.

Om församlingen är världens hopp, så måste de som leder den vara några av jordens viktigaste personer. Det innebär att pastorsutbildningarna är de viktigaste utbildningarna i världen. I Sverige och i flera andra länder i väst så har vi format våra pastorsutbildningar efter akademiska högskoleutbildningar. Vi har samma relation till staten som andra utbildningar och samma krav. Precis som lärare, journalister och läkare så samlar våra pastorer poäng, får betyg och tar examen. Detta medför stora begränsningar och krav från statens håll. Många upplever att utbildningarna inte ger dem det de behöver inför sin pastorstjänst. Stefan Swärd skrev nyligen ett mycket bra blogginlägg om problemet med den akademiska kopplingen.

Frågan vi måste våga ställa oss är: skulle Jesus ha lagt upp en skola på det sätt som vi gör? Om svaret på den frågan är ”nej”, så behöver vi tänka om. Jag måste säga att det känns lite olustigt att blogga om detta. ”Hej jag heter David, är 28 år gammal och tycker vi borde ändra på pastorsutbildningarna totalt”. Låt ingen se ner på dig för att du är ung, intalar jag mig själv (och undrar samtidigt om 28 är ungt). ;) Detta är mina funderingar och jag påstår inte att jag sitter inne på hela sanningen. Jag vet att den ekonomiska biten innebär stora omställnigar och svårigheter om en utbildning släpper taget om det akademiska systemet.

Jag vill också betona att jag har stor respekt för de lärare som arbetar med att utbilda pastorer. Det finns mycket gott på skolorna. Men jag vill ändå våga tänka högt och sätta ord på något som jag vet att många med mig känner: Det är någonting med sättet vi utbildar pastorer som inte känns bra. Det måste finnas mer. Under min tid på ÖTH så upptäckte jag att flera av de som jag samtalade med var kritiska till några grundläggande saker i sin utbildning. Deras kritik handlade ofta om några av de 6 fokusområden jag visar på nedan.

Här kommer 6 saker som jag drömmer om att se som fokusområden för en pastorsutbildning:

1. LÄRJUNGAORIENTERAD
När jag började på Örebro Missionsskola så välkomnade oss rektor Pekka Mellergård med ett hälsningstal inför studierna. Han betonade att ÖTH inte är en lärjungaskola och att de inte tränar lärjungar. Han var alltså medveten om att detta inte är ett fokus för en akademisk utbildning. Jag blev chockad men samtidigt var det positivt att se att han såg begränsningen i den nuvarande utbildningen.

Jesus tränade dock lärjungar. Hans sätt att förbereda framtidens ledare var lärjungaorienterat. Han undervisade lärjungarna, absolut, men han gjorde så mycket mer. Han engagerade sig i deras karaktärs utveckling, utrustade dem med kraft & auktoritet, följde med dem på mission trips och bad tillsammans med dem. Jesu fokus var att de inte bara skulle lära sig vad han visste, utan också leva såsom han levde. Det är skillnad på att vara elev/student och att vara lärjunge. Är det möjligt för en pastorsutbildning att vara lärjungaorienterad? Jag tror det. Faktum är att lärjungaskolor över hela världen är ett bevis för att det är möjligt. De har Jesu modell som förebild och förvandlade liv och god frukt vittnar om deras framgångskoncept.

En nyckel till att vara lärjungaorienterad är att undervisningen är relevant för efterföljelse. Naturligtvis kan man gå riktigt djupt teologiskt, men majoriteten av det man läser ska ha som syfte att forma oss eller hjälpa oss att forma vår omgivning. Lärjungaorienterad undervisning drivs av frågor och är förankrad i verkligheten. Praktiska övningar och bön är en naturlig del av lärjungaorienterad undervisning. Har läraren undervisat om den profetiska gåvan, så delas klassen sedan upp i smågrupper och praktiserar det som de lärt sig. Praktiska moment värderas lika högt som teorin, vilket de inte gör i det akademiska systemet.

2. DE FEM TJÄNSTEGÅVORNA UNDERVISAR
Jesus fungerade både som apostel, profet, evangelist, herde och lärare. Lärjungarna fick del av den nåd som vilar över alla tjänstegåvorna. Efesierbrevet 4 säger att Jesus gett församlingen dessa fem ledartyper för att utrusta de heliga att utföra sin tjänst. De flesta som undervisar på pastorsutbildningar idag är lärare. Även om det ibland finns några av de andra tjänstegåvorna i kollegiet så är inte kursplanerna anpassade för att de ska kunna ge sitt unika perspektiv. Jag anser att det är ett stort problem att endast lärare utbildar nästa generations ledare. Det kan inte bli annat än obalanserat och smalt, precis som det skulle bli om endast evangelister utformade utbildningen.

3. GUDSRELATIONEN I FOKUS
Jesus sa att han bara gjorde det han såg sin Fader göra. Hans behov av Fadern var stort. Jesus ägnade mycket tid i bön och lärde lärjungarna att göra likadant. Gud skapade människan för att ge kärlek till henne, och ta emot hennes kärlek. Skapelsens mål är kärlek och relation.

Nästa generations ledare behöver först och främst vara absorberade av det första budet: att älska Gud av hela sitt hjärta, hela sin själ, hela sitt förstånd och av hela sin kraft. Detta behöver också vara pulsen i utbildningen. I praktiken innebär detta schemalagt tid för tillbedjan & bön. I en pastorsutbildning i Belgien där en vän till mig nyligen tagit examen så börjar varje morgon med en timmes obligatorisk lovsång och bön. Att tänka att eleverna kan göra detta i sin församling eller hemma är inte att ta ansvar. Skolan behöver vara en miljö som modellerar livet i Jesu efterföljd. Om all tid prioriteras till lektioner så talar det sig tydliga språk om vad man anser vara viktigast. Det behöver också finnas mycket undervisning som varvas med praktik där eleverna tränas till bedjare och tillbedjare. Vi har inte råd att lämna det viktigaste åt slumpen.

4. INRE FÖRVANDLING
När Paulus beskriver en god församlingsledare så poängterar han att han behöver ha en god karaktär (1 Tim 3). En av de viktigaste faktorerna till om en pastor klarar sin arbetsuppgift väl och skapar harmoni i församlingen är om han har harmoni i sitt inre. Präglas han av högmod, kort stubin, att vilja vara alla till lags så hjälper inte all kunskap i hela världen – dessa saker kommer att ställa till problem. Jag tror därför att det behöver finnas kurser i inre helande som går igenom grundläggande saker i helklass, som man sedan får bearbeta tillsammans med en själavårdare. Ledarens inre tror jag behöver få mer utrymme i utbildningarna.

5. ANDENS KRAFT
Jesus chockerar lärjungarna och säger:

”Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.” Sedan andades han på dem och sade: ”Ta emot helig ande. (Joh 20:21-22)

Jesus sänder oss till världen på samma sätt som Fadern sände Jesus. Det är ingen slump att Jesus sedan andas på dem så de får ta emot den helige Ande. Anden var nämligen nyckeln till Jesu tjänst. Innan Anden kom över Jesus vid dopet så varken predikade eller utförde han mirakler. Jesus sände ut de 12 & de 70 att bota sjuka, driva ut demoner och uppväcka döda tidigt i deras utbildning. Alla ledare i Jesu ledargrupp kunde göra dessa saker. Det var basic. I Apostlagärningarna ser vi hur den första kyrkan fortsätter Jesu gärningar, genom den helige Andes kraft. Faktum är att alla större genombrott i Apg är kopplade till Andens kraft och mirakler.

Ändå så finns det ibland inte en enda kurs om dessa saker på våra pastorsutbildningar. Det räcker inte med kurser i alla Andens gåvor och om att tjäna i Andens kraft. Jag tror att utbildningarna behöver ha gott om tillfälle att utrustas med Andens kraft och uppfyllas av Honom. Andens kraft och smörjelse förmedlas ofta genom handpåläggning. Handpåläggning är en av de 6 grunderna i kristen tro enligt Paulus (Heb 6:1-2). Denna typ av utrustning för tjänst borde vara en naturlig del på skolorna. Vi kan inte lämna dessa bitar helt åt församlingarna, eftersom många församlingar i Sverige inte lever i detta. Alltså behöver den nya trenden börja på skolorna så att de nya ledarna sedan kan införa Andens kraft och tjänst i församlingarna. Det behöver också finnas tid för praktik och övning i Andens gåvor på lektionstid i samband med undervisning i ämnet. En pastorsutbildning har som ansvar att hjälpa alla blivande ledare att ta emot den hjälp och utrustning som Anden vill ge. Jag tror att utbildningarna behöver vara en passionerad, brinnande, och levande miljö som vibrerar av Ande och liv.

6. LIVSVIKTIG KUNSKAP
Kunskap är makt! :) God teologi hjälper oss till ett liv i större sanning, kärlek & glädje och effektivare tjänst. Framtidens ledare behöver god kunskap i GT & NT. De behöver kunna resonera teologiskt kring olika synsätt och sedan kunna tillämpa dem i vardagen. Lika viktigt är det att lära sig att kommunicera sin kunskap till andra. Jag tror att de frågor som svenssons har och den typiska församlingsmedlemmen har bör få större utrymme. En annan viktig sak är förstås kyrkohistorien.

Jag nämnde en pastorsutbildning i Belgien tidigare i inlägget. Min vän berättade också att de under utbildningens gång hade arbetat igenom alla Bibelns böcker – både bakgrund och innehåll. Låter väldigt bra i mina öron!

En annan fråga som utmanar det akademiska systemet är följande: ”hur akademiskt intelligent måste man vara för att klara en pastorsutbildning?” Måste man bli akademiker innan man blir pastor? Teologiska utbildningar har ofta liksom andra utbildningar avancerade uppgifter och ganska svårläst kursmaterial. Tänk om den akademiska nivån gör att några som känner sig kallade av Gud tvekar? Eller tröttnar under utbildningens gång och börjar tvivla på sin kallelse, – eftersom de har svårt för denna slags studier? Jag såg detta i några klasskamraters liv under mina studier.

AVSLUTANDE TANKAR
Är det möjligt att forma en sådan utbildning?

Naturligtvis. Den pastorsutbildning jag vill se finns över hela världen. Inte alltid som en fyraårig pastorsutbildning, men som lärjungaskolor. De har betoning på praktisk teologi och relevanta frågeställningar, har en stark miljö av tillbedjan och bön, gör mycket praktik och låter även profeter, apostlar & evangelister undervisa. Jag har själv gått på en sådan skola och den förvandlade mitt liv och gav mig redskap för livet. Komplettera detta med ännu grundligare studier av Bibeln och det som är bra med nuvarande pastorsutbildningar så har vi mitt drömkoncept. En pastorsutbildning som liknar det jag drömmer om är Kensington Temples utbildning i London. Jag menar att lärjungaskolor liknar Jesu sätt att träna ledare mycket mer än teologiska högskolor. Jag har sett extremt mycket god frukt i dem som åker på lärjungaskolor. Tyvärr så har jag och andra sett flera personer som tappat i sin efterföljd i och med pastorsstudier. Jag väljer att inte gå in djupare på exempel och peka på anledningar till det i detta forumet.

I slutändan handlar det förstås också mycket om stil och ”flavour”. Vilken kultur och atmosfär vill man ha på en skola? Vilken puls? Där är vi alla olika och därför skulle pastorsutbildningar med mina 6 punkter som grund ändå kunna se väldigt olika ut. När jag skriver att jag vill se en kultur av tillbedjan så ser jag en sak framför mig, du kanske ser en helt annan.

De 6 punkterna försöker beskriva min drömutbildning.
Om den är möjlig att förverkliga inom det akademiska systemet så vore det fantastiskt.
Om det inte går så anser jag att vi behöver börja om från början.

Hur ser din drömutbildning ut? :)

Blessings!
/David

About these ads

Publicerat på 11 juli, 2012, i Ledarskap och märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken. 17 kommentarer.

  1. Tommy Wasserman

    Och här är ett annat perspektiv från en tidigare student som gick hela utbildningen i Örebro och som ”i backspegeln” menar att det räddade hans tro – hur kan det vara så?: http://www.kolportoren.com/2012/05/mitt-traumatiska-90-tal.html (även intressanta kommentarer). Jag skall tillägga att utvärderingarna med avgångsstudenter (som borde våga säga vad de verkligen tycker) visar att de (genomsnittligt) är nöjda-mycket nöjda med sin utbildning. (Å andra sidan kanske en del missnöjda studenter slutar i förtid.)

    • Hej Tommy! :) Roligt att utbildningen räddade hans tro! Det är ju det som man vi alla vill – att ÖTH och andra skolor ska förvandla liv. Som jag skriver i mitt inlägg så anser jag att mycket av det som finns i utbildningarna är bra, även om mitt fokus i inlägget är på det som jag önskar skulle vara annorlunda. Jag och ”kolportören” har faktiskt twittrat lite utifrån Stefan Swärds blogginlägg! ;)

      Bra att många som gått 4 år är nöjda. Som du skriver är det nog en hög procent av de som är mindre entusiastiska som hoppat av längs vägen.
      För mig är inte nöjdhetsfaktorn eller utvärderingarna den viktigaste frågan. De som är negativa kan vara det utifrån särskilda faktorer, och de som är positiva kan vara det för att de inte känner till något bättre alternativ. Mitt fokus kretsar kring de 6 punkterna och om vi (utifrån vår kunskap om olika alternativ) tror att vi på ultimat bästa sätt utrustar framtidens andliga ledare till att förvandla det här landet och vända den negativa trenden. Intressant att det samtalas extra om detta nu (även om jag förstår att ni som jobbar inom pastorsutbildningar pratar om dessa frågor ständigt).

  2. Jag tycker Ditt inlägg är fyllt av viktiga tankar. I slutänden är det så att om vi nye lyckas resa upp andliga ledare så har vi inte lyckats alls. För mig är detta existentiellt: när jag gick grundkursen i teologi i Göteborg höll jag verkligen på att tappa min tro. Därför är det så viktigt för mig att en student inte ska bli svagare utan starkare. Ändå är det viktigt med akademiskt handlag för en modern ledare. Men ytterst får aldrig jesusrelationen hotas!

  3. Tommy Wasserman

    DW: ”För mig är inte nöjdhetsfaktorn eller utvärderingarna den viktigaste frågan.” Inte för mig heller, jag nämnde det mot bakgrund av vad du skrivit i en kommentar till Swärds inlägg, ”Under min tid som teologistuderande så uppskattar jag att minst 50 % av de jag samtalade med hade allvarliga invändningar mot sin utbildning. . . .” Det finns jättemycket att säga samtidigt som det är semester. Själv har jag också erfarenhet av en lärjungaskola likt det du beskriver som ett ideal (”De har betoning på praktisk teologi och relevanta frågeställningar, har en stark miljö av tillbedjan och bön, gör mycket praktik och låter även profeter, apostlar & evangelister undervisa”). Det var precis exakt så på den lärjungaskolan, och jag kan tyvärr inte se tillbaka på det som enbart en positiv erfarenhet i mitt liv även om hängivenheten var på topp. Det var ett andligt träningsläger som höll på att sluta mycket tragiskt (och inte bara för mig). En annan klasskompis till mig var djupt involverad i Filippus Army och höll på att gå under i det sammanhanget.

    • Tommy: Jag håller med om att det finns lärjungaskolor som inte är sunda eller har problem. Bara för att lärjungamodellen finns där och det är en kultur av bön och tillbedjan innebär det inte att det är en bra skola. Det finns bra & dåliga lärjungaskolor precis som det finns mer eller mindre bra pastorsutbildningar runt om i världen. Jag har alltså ingen naiv bild om lärjungaskolor.

      Min poäng i innehållet är att de valt en annan approach till ledarträning än pastorsutbildningarna i Sverige har. Jag tror att deras modell liknar Jesu modell mer och har större positivt potential. Men som jag skriver i inlägget så tror jag att det finns bra saker inom traditionella pastorsutbildningar som skulle mixas med lärjungeskoleupplägget för att min drömutbildning skulle uppstå. Jag tycker att Kensington temples utbildning är ett steg åt det hållet.

  4. Tommy Wasserman

    Anders, jag är nyfiken på om det är sant som jag hört i något sammanhang att det som lärare undervisar på Livets Ords universitet måste sanktioneras av Ulf Ekman, dvs. du kan som enskild lektor inte ge uttryck för en viss teologisk åsikt som inte pastor Ulf delar?

  5. Excuse me if I write in English. My Swedish is not good enough. It was an excellent article David. I agree wholeheartedly with your ideal pastor education. The difficulty I see in what you have written is in the difference between a theological college which is partially state funded and a vocational training for pastors. Whenever a secular state is funding something then the worldview of that state will end up having an influence on what is taught and how. The basic problem with the teaching of Jesus from a modern educational perspective is that it was not academic, it was practical, and it was not scientific, it was supernatural. To expect a secular state to fund an education (and accredit the its graduates) which is not academic in the modern sense and believes in the supernatural, not to mention the somewhat exclusive claims of Jesus, is probably stretching credibility. For a pastor’s education to take the shape you would like to see it would probably need to be independent from the secular state, but that raises the problem of credibility in the wider world (not to mention the problem of financial viability). How important that credibility is is a matter of debate, but it does play a part. Discipleship schools exist in abundance, but they play a different role, and cater to a different audience, to theological colleges like the one in Örebro.

  6. Nathalie Karlsson

    Hej!

    En av mina vänner länkade detta inlägget till mig, vi går båda en pastorsutbildning. Vill bara säga TACK för att du sätter ord på allting som jag känner!!! Har känt en frustration, och det är inte det att inte lärarna och undervisningen är bra eller så, men det är många av de bitarna du nämner som saknas!

    Sjukt uppmuntrande att veta att det inte bara är jag som känner så, och jag håller bara med väldigt mycket. Tycker även du lägger fram det på ett grymt bra, reflekterat sätt med Bibeln som stöd, kan inte säga annat än att jag GILLAR SKARPT!

    Mer intimitet med Gud, kärlek och den Helige Andes kraft till församlingens ledare och folket!

    Välsignelse över dig!

    • Tack Nathalie! :)
      Du och din vän är som sagt inte ensamma! Väldigt många känner sig frustrerade och har en gnagande känsla av att något saknas – det måste finnas mer.

      Viktigt att fler vågar prata om detta!
      Allt gott från Gud över dig!
      /David

  7. Men den här logiken så bör vi skippa Bibeln helt och hållet och bara hålla oss till GT eftersom NT inte var skrivet när Jesus ”utbildade” sina lärjungar…

    • Hej Samuel!

      Förstår inte riktigt vad du syftar på. Vad av det jag skriver medför att NT blir överflödigt? NT skrevs ju av människor influerade av ledare Jesus tränat, därmed är NT en förlängning av Jesu undervisning och tjänst. Förstår som sagt inte vad du menar, så jag har svårt att svara på din kommentar! :)

      • Om vi ska träna lärjungar så som Jesus gjorde så skall vi inte använda oss av NT – det fanns ju inte då…

        Inte heller några skrifter som skrivits efter GT…

        Akademisk utbildning är fel enligt dig för att Jesus inte gjorde så… Det var mycket Han inte gjorde men som du förespråkar ändå…

        • Det känns som om du vänder och vrider för att hitta fel! ;)
          Att säga att man tror att Jesu lärjungamodell borde vara vår utgångspunkt är inte samma sak som att säga att den måste ske i Israel, på grekiska/arameiska, utan NT, utan elektricitet mm om jag följer din logik till sin spets. Naturligtvis bortser jag ifrån de kulturellt betingade aspekterna av Jesu ledarutbildning. Det är de tidlösa principerna i de 6 punkterna som jag menar borde vara grunden för nutida pastorsutbildningar.

          NT bör defintivt användas av nutida utbildningar som vill efterlikna Jesu metod eftersom det beskriver Jesu undervisning och tillvägagångssätt. Så följer du min logik så bör man defintivt inte skrota NT.

          Du förenklar min argumentation i din kommentar. Jag avvisar inte endast det akademiska systemet för att det inte fanns akademier på Jesu tid. Jag har mängder av anledningar! Bl.a. problematiken kring statlig styrning, bidragsberoende, de antipraktiska begränsningarna, svårigheten att vara fullkomligt konfessionell och skapa en miljö av bön & tillbedjan m.m. Jag & många med mig menar att Jesu modell är tidlös och att våra akademiska miljöer saknar mkt att önska i ljuset av den första församlingen och deras ledarkultur mm.

          Min huvudpoäng i inlägget är mina 6 punkter. Är det några av dem som du tycker är onödiga för träning av framtidens andliga ledare?

  8. (Hmm. Det verkar inte gå att svara mer i samma tråd – dags at byta kommentatorssystem till disqus?)

    Problemet jag ser är att det inte behöver finnas någon motsägelse i det du efterfrågar och att ha en akademisk utbildning på det teologiska delarna. Man kan mycket väl läsa Bibeln på högskolan där man får en icke-konfessionell skolning och även ”tränas i hjärtat” och i Andens gåvor.

    Akademisk utbildning är något högst nödvändigt för att man inte skall skena iväg med sin teologi. Hjärnan måste få vara med och guida hjärtat på samma sätt som hjärtat skall finnas med när man lär ut det man lärt sig med hjärnan.

    • Det går som du skriver defintivt att läsa Bibeln på högskolan. Det sker just nu! :) Det jag & andra menar är att det finns mycket mer. Både att det finns relevantare ämnen, bättre fokus, mindre fokus på perifiära ämnen, större praktiskt fokus i ALLA kurser mm. Om du inte ser något som kan förbättras på pastorsutbildningarna så var glad! :) Men för oss som vill ha förändring och ha en annan slags utbildning så behöver det finnas alternativ.

      Du skriver att akademisk utbildning är nödvändigt för att inte skena iväg i sin teologi. Hur gjorde kristna innan det rådande akademiska systemet upprättades? Jag tycker att du har svårt att skilja på att läsa teologi och att läsa teologi på en akademisk instans, – för dig och flera andra sitter de ihop. Men naturligtvis går det att läsa precis lika god teologi utanför ett akademiskt system.

      Jag ser ingen motsättning mellan hjärnan & hjärtat. Vi behöver båda. Jag ÄLSKAR teologi och har knarkat böcker sen jag var tonåring. Jag försöker inte säga: ”vi behöver bara bön & Anden”. Min poäng är som sagt att de 6 punkterna behöver prägla pastorsutbildningarna. Och att god och gedigen teologi kan läras ut ännu bättre utanför det akademiska systemet.

      Hm…krånglar kommentarsystemet alltså? Det har funkat tidigare. Går det att köra disqus på wordpress?

      Blessings!

      • Utbildningen för präster och pastorer är inte endast ska vara akademisk – och ingen, vad jag sett, har föreslagit att dens ka bli det heller…

        Innan akademisk skolning fanns nyttjade man den bästa formen av kunskap som fanns då – och likaså bör vi göra… Att stryka den akademiska biten är att vara anti-intellektuell – oavsett vad man själv påstår…

        Så om du nu inte vill ta bort det – varför kallar du dig då anti-akademisk?

        Disqus går utmärkt att ha till wordpress… Jag har det själv på Blogg utan punkt…

        • Samuel!
          Ska kolla det där med kommentarer, både inställningar kring nuvarande system och disqus.

          Jag menar att det till 100 % går att skilja på teologi & akademi, och att ALL utbildning bör ske utanför akademiska systemet. Däremot finns det mkt gott på nuvarande utbildningar som jag tycker vi ska fortsätta med, även om det blir utanför akademin.

          Ditt påstående om att man är antiintellektuell om man infrågasätter akademin tycker jag helt saknar grund. Du stryker bara under det jag skriver i inlägget.

          Men min huvudpoäng är som jag flera gånger uttryckt inte att ifrågasätta akademin, utan att peka på att vi behöver mer av lärjungaorienterad och de 6 punkterna. Kan utbildningen se ut så innanför akademiska systemet så har jag inget att invända! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 460 andra följare

%d bloggers like this: