Mirakler på Örebros gator

”Konstigt, när ni bad för mig blev det så varmt i fingret…” Jesus har uppenbarligen ingenting emot att hela människor på Örebros gator! När jag vaknade på morgonen för knappt en vecka sedan kände jag mig så där avslappnat fri som man kan göra direkt på morgonen. Känslan försvann direkt när jag insåg: idag är dagen då David ska dö. Ni förstår, jag har nämligen bestämt mig för att dö i sommar. Jag vill dö bort från min bekvämlighet och människofruktan. ”God wants to kill you!” brukar Heidi Baker lite skämtsamt säga. Den här morgonen skrattade jag dock inte, utan kände att min inre fegis protesterade vilt: ”Jag vill inte ta kontakt med främmande människor och prata om Jesus! Kan vi inte sitta hemma och äta glass och läsa böcker om andra som tar risker istället?” Undrar om det finns någon mindre trolig kandidat för gatuevangelisation än jag?   =)

15:30 träffade jag Albin Lunkvist på Våghustorget. The point of no return! Vår plan var att erbjuda människor helande eller att uppleva Guds närvaro, – för att öppna upp för samtal om Jesus och leda dem till Honom. Våra första ”offer” var ett par killar i gymnasieåldern vid Stortorget som vi satt och samtalade med ett tag. Sen försökte vi prata med en rumänsk kvinna som satt och tiggde, – vi förstod varandra inte men vi kände ändå att vi fick gestalta Guds kärlek genom att lyssna på henne och ge pengar.

Sen gick vi in i Krämaren och började prata med ett gäng ungdomar, som verkade intresserade men ingen vågade låta oss be för dem! Efter att vi gått därifrån tog vi kontakt med några ungdomar som hängde utanför ICA Supermarket. Vi fick be för en av dem som hade ena fingret i bandage. Han kände värme gå igenom fingret (hot is good!) men tyckte det var svårt att testa om det blivit bra. Vi borde ha följt upp det mer men var bara så glada över att Gud rört vid någon! Sen pratade vi med 4 lite äldre killar som inte var så intresserade.

Några dagar innan detta gick Albin och Frida Lindberg
ut i samma syfte. De fick be för någons knä, som inte blev helat. Att någon inte blir helad är inte så pinsamt som många tror, – de som (ännu) inte tror uppskattar att man bryr sig och har ingenting att förlora. Det är snarare vi kristna som har svårt att hantera uteblivna mirakler. Senare fick de be för en jordgubbsförsäljares rygg som blev 100 % helad! Man kan säga att mannen och hans två vänner blev mer intresserade att prata om Jesus efteråt… =) Igår eftermiddag gick Albin och Joel Rönning ut för att göra stadens gator osäkra! Jesus helade en tjejs magproblem och en kille som drev lite med dem blev mindre skämtsam när hans knä blev bättre efter förbön!

Jesus sa inte: ”Bygg byggnader och inbjud människor till era möten” utan ”Gå ut i hela världen och gör människor till mina lärjungar.” (Matt 28:19) Jesus är svaret på alla problem! Jesus är svaret på alla frågor! Du har ”Jesus inside” och är världens ljus (Matt 5:14). På Örebros gator går människor som inte vet varifrån de kommer eller var de är på väg. De är Guds barn som behöver din hjälp för att hitta hem till Fadern. Gud har utrustat dig med allt vad du behöver. Frågan är: Är du villig att gå?

Kan jag så kan du…tro mig!

Blessings!
/David

ps. nu tar min blogg semester till någon gång i augusti! ds.

Andedop & Andeuppfyllelse

Jag tror att drivkraften i den kristnes liv är den helige Ande. Det är Anden som överbevisar om synd, gör oss mer lika Jesus, leder oss, hjälper oss att be, ger övernaturliga gåvor, ger mod för evangelisation, utrustar med kraft, ger Andens frukter, ger styrka att stå emot frestelser m.m. Anledningen att vi kristna i väst många gånger känner oss kraftlösa och tomma är för att vi växt upp i kyrkor som inte hjälpt oss att ta emot Andens liv och kraft. Men det håller på att förändras…!  =)

“Vid en måltid tillsammans med apostlarna befallde han dem: ‘Lämna inte Jerusalem utan att vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. För Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande.” (Apg 1:4-5)

”Låt er ständigt uppfyllas av Anden…” (Ef 5:18)

Vad är andedop egentligen? Är det samma sak som att bli uppfylld av Anden? Jag vill börja med att kort presentera de 2 vanligaste synsätten:

1. Pingströrelsens syn. När man kommer till tro får man den helige Ande, men bara en liten dos som är nödvändig för räddningen. Andedopet är något som är skiljt från omvändelsen och bör sökas senare. Andedopet är startpunkten för att kunna fungera i Andens gåvor och för att leva i nära gemenskap med Gud och leva heligt. Några i denna grupp tror att tungotalet är tecknet på att man blivit döpt i Anden, medan andra på senare tid börjat tro att man kan erfara Andedopet utan att just då tala i tungor.
2. Den evangelikala synen. Andedopet sker vid omvändelsen, inte vid något senare tillfälle. Genom livet kan man sedan bli uppfylld flera gånger och ta emot olika gåvor, kraft för tjänst och en ökad närvaro av Anden. Tungotalet är inte tecknet på att man blivit Andedöpt.

Nå….nu ska jag säga hur det verkligen är! =) Jag ska ärligt säga att denna fråga är en av de teologiska frågor jag tycker är riktigt svåra. Under åren har jag pendlat fram och tillbaka mellan båda synsätten trots att jag läst många böcker i ämnet och även gjort egna bibelstudium. I resten av inlägget vill jag dela hur jag tänker och praktiserar idag.

I Bibeln görs det ingen skillnad på att döpas i Anden eller att uppfyllas av Anden. I Bibelordet jag citerade i början talar Jesus om pingstdagen när han säger att lärjungarna ska bli döpta i Anden. Men i Apostlagärningarna kap 2 står det att de uppfylldes av Anden! På andra ställen används orden ”tog emot den helige Ande” (Apg 8:17), ”föll den helige Ande över…” (Apg 10:44), ”den helige Andes gåva blev utgjuten…” (Apgs 10:45), ”kom den helige Ande över dem” (Apg 19:6). Alltså: Bibeln använder olika beskrivningar och bilder för att beskriva Andens verk!

Eftersom Bibeln använder olika ord och det finns en historia av prestationsångest och teologisk debatt kring begreppet Andedop så har jag liksom flera andra valt att inte använda det ordet. Att bli döpt i den helige Ande betyder utifrån grekiskan att bli nersänkt och helt omsluten av Anden eller att bli överväldigad av Anden. Jag talar hellre om att söka mer av Andens kraft för tjänst, eller att bli allt mer uppfylld och genomsyrad av Andens närvaro och liv. Jag använder alltså ord som mer praktiskt beskriver anledningen Anden kommer över oss.

Jag håller med den evangelikala synen om att alla som väljer att följa Jesus och ta emot honom i sitt hjärta får den helige Ande vid omvändelsen. Paulus säger att man inte kan tillhöra Jesus utan Anden (Rom 8:9). Samtidigt håller jag med pingströrelsen om att inte alla som ger sina liv till Jesus omedelbart blir överväldigade & genomsyrade av Andens liv och kraft. Om man hävdar att alla kristna, precis som lärjungarna på pingstdagen, mottagit övernaturlig kraft, frimodighet och vild passion och kärlek till Jesus, så verkar det inte som om man träffat särskilt många kristna..! =) Alla kristna har Anden deponerad i sitt inre, men alla ger Honom inte lika mycket utrymme.

Jag tror att den första erfarenheten av att bli genomdränkt av Andens kan vara speciell och särskilt stark, men inte att den alltid är det. Anden gör både starka punktinsatser och verkar gradvis genom processer i våra liv. OCH: Gud verkar på ett unikt sätt i just ditt liv – så sök inte efter ”mallen”!

FRÅGA: Är tungotalet tecknet på att man blivit översköljd av den helige Ande? Jag skulle svara nej på den frågan. Det är sant att många får tungotalets gåva i samband med starka möten med den helige Ande, men jag har också sett många få tungotalet som inte berörts eller förändrats särskilt mycket. Andra berörs starkt av Gud och bekläs med kraft långt innan de talar i tungor. Jag har dock märkt att många upplever Guds närvaro mer, älskar Jesus mer och börjar fungera i andra gåvor efter de har tagit emot tungotalets gåva, så jag brukar alltid hjälpa kristna att ta emot den gåvan så tidigt som möjligt. Jag anser att tecknet på att man fått den erfarenhet av Anden som lärjungarna i apostlagärningarna fick är ökad kärlek till Jesus, närmre gemenskap med Gud och kraft för tjänst.

Tanken är inte att vi ska låta Anden komma över oss en gång, och sedan leva på det resten av våra liv. Paulus uppmanar oss att ständigt låta oss uppfyllas av Anden. Vi är inga självförsörjande kraftkällor, och dessutom läcker vi! Vi behöver varje dag låta oss uppfyllas av Anden. Så sök mer av Andens kraft! Sök att bli mer och mer genomsyrad av den helige Ande!

Den synen jag beskrivit för dig är inte ”mitt eget lilla hopkok”, utan en syn som  John Wimber, Randy Clark och flera andra har. Ställ gärna frågor, argumentera emot eller kommentera!

Blessings!
/David

School of Healing and Impartation

Nu är jag tillbaka i Sverige!!! Är patetiskt glad över att slippa följande engelska irritationsmoment: att inte tillåtas köpa godis på en biograf bara för att jag inte ska se någon film (deras vision är nog att gå i konkurs), bristen på vettigt lösgodis och den engelska maten. Ojdå…inser att alla 3 irritationsmoment har med föda att göra – vad säger det om mitt fokus egentligen?!

Jag & Julia har alltså varit på School of healing and impartation i Sheffield. 24 lektioner utspridda på 4 dagar = bra men riktigt intensivt! Global Awakening anordnar ca 12 sådana här ”skolor” varje år på olika platser i världen. De som undervisade var Randy Clark, Leif Hetland, James Maloney & Tom Jones. Väldigt bra upplägg med bra ämnen och praktiska inslag som förbön, lovsång, övningar i kunskapens ord.

Randy Clark

Även om skolan av olika anledningar inte riktigt motsvarade mina sjukligt höga förväntningar så är jag glad att jag åkte. Inspirerande bara att se & höra dessa talare på nära håll – Leif Hetland har t.ex. lett ca 900 000 muslimer till tro genom evangelisation i Andens kraft! Randy Clark är en av mina största förebilder och James Maloneys kvällsmöte var…hm…be mig snällt att få se DVDn från det mötet – säger bara det! =) Upplever att Gud förnyade mina tankar på flera områden, särskilt kring gatuevangelisation och Gud som vår fantastiska Pappa. Trogen mina egna tips för ett liv i Andens kraft tog jag förstås varje tillfälle som gavs för impartation! Fick bete mig som en riktig ”stalker” en gång men vad gör man inte? =)

Smakprov från en session: Randy ger ett kunskapens ord om smärta i ett bröstben. 5 personer ställer sig upp, uppmanas att göra något ologiskt i tro och alla 5 blir helade! Han delar ett kunskapens ord om att någon har ont ovanför knäet på insidan. 4 personer ställer sig upp och blir också helade utan att någon bad för dem! Ytterligare ett kunskapens ord om insida smalben. En asiatisk tjej i närheten av oss ger sig till känna. Randy ber henne gå ut i mittgången och sen visa var det gör ont. När hon kommit fram och ska känna efter så har Jesus redan helat henne! Ca 35 stycken blev sammanlagt helade den sessionen. Sista kvällen blev 3 personer med metall i kroppen delvis eller helt helade! Någras synfel blev även helade den kvällen. Ett av kvällsmötena blev dessutom 2 personer räddade!!!

En höjdpunkt för mig var när jag och en kille från London tillsammans bad för en kvinna med återkommande huvudvärk som kände hur den började lyftas av henne! Sen bad vi för en tjej med smärta i högra delen av pannan som blev 100 % helad! Yay God!

Flera inlägg framöver kommer förstås att vara präglade av reflektioner utifrån helandeskolan!

Blessings!
/David

(ps! Jesusculture har släppt en ny EP med 3 sånger. Ladda ner den bästa av dem gratis på mypassionep.com  ds!)

Att leva på rätt sida om korset

När jag var tonåring träffades vi ungdomar varje fredag i kyrkan på ”tonår”. Vi sjöng några sånger, en ledare läste ur en andaktsbok, och sen sjöng vi några sånger till. Varje fredag handlade om samma sak: du är älskad & Jesus dog för dig på korset. Så varje fredag bekände jag mina synder och tackade Jesus för att han förlät mig. Nu kanske du undrar om jag beskriver detta ur en positiv eller negativ synvinkel, och du gissade rätt – alternativ nummer två! =)

Ledarna menade väl, och det de sa om Jesu verk på korset var helt sant – men som helhet blev det inte bra. Så gott som alla i tonårsgruppen var redan kristna. Ändå var korset och förlåtelsen det enda ämnet. Problemet var att korset blev mållinjen för liv i Jesu efterföljd. Allting handlade om att bekänna sina synder och sedan ta emot förlåtelse. Kom man en fredag utan att ha klantat till det så kändes det nästan tråkigt. Varför? För att bli förlåten hade blivit höjdpunkten och var slutmålet i den kristna kultur som jag levde i. Eftersom vi inte inspirerades eller utrustades för ett liv i Jesu fotspår stod vi kvar och stampade vid korsets fot.

Sanningen är att kristna ibland lever på fel sida om korset. Eftersom människan gjorde uppror och levde under syndens och dödens makt dog Jesus i vårt ställe och besegrade Satan och döden. Detta var inte slutmålet utan endast en nödvändig åtgärd för det verkliga målet: ett folk som lever i intimitet med Fadern och utbreder hans Rike på jorden. Korset är inte destinationen. Korset är vändpunkten! När vi väljer att följa Jesus raderas all vår skuld & synd. Vi blir nya skapelser och får en ny identitet (2 Kor 5:17). Den kraft som uppväckte Jesus från de döda uppfyller oss och vilar över oss. Vi lever på andra sidan korset.

Livet på andra sidan uppståndelsen är ett liv i glädje och kraft! Vi följer Jesus, inte utifrån fruktan och religiositet, utan drivs av kärlek och passion till Honom. Även om det inte längre är en del av vår natur att synda, så gör vi det ibland. Då ber vi om förlåtelse och tackar för att Jesu död på korset är vår garanti på att Gud förlåter oss. Den helige Ande gör oss mer lika Jesus för varje dag som går! (2 Kor 3:18)

Så slå inte läger på fel sida korset! Den finns en anledning till att berättelsen om Jesus inte slutar i evangelierna, utan fortsätter efter uppståndelsen i apostlagärningarna och breven. Gud vill att du ska lyfta blicken från din egen otillräcklighet och acceptera Hans kärlek och glädje över dig! Du är en prins eller prinsessa i Hans rike, barn till en kung! Jesus dog för att du skulle få liv i överflöd (Joh 10:10)!

Höjdpunkten i livet med Jesus är att leva varje sekund i nära gemenskap med Honom…

/Blessings!
David

(Nu åker jag till England på en minst sagt spännande konferens i en vecka! Misstänker att nästa inlägg kommer att handla om den…misstänker också att dagens inlägg väcker en del frågor och funderingar – så kommentera gärna och ifrågasätt eller reflektera!)

Förbönstunneln

Firetunnel. Blessing tunnel. Love tunnel. Prayer tunnel. Kärt barn har många namn! Om du hade tittat in på senaste kingdomculture ca 30 minuter efter predikans slut skulle du sett följande: en lång rad av människor som ber för varandra! I detta inlägg vill jag förklara vad en förbönstunnel är och varför vi ibland använder oss av den.

Vad är en förbönstunnel?
Förbönstunneln är en förbönsmodell där alla närvarande som vill vara med blir involverade som både förebedjare och mottagare. Alla ställer upp sig i två led mitt emot varandra och står vända mot varandra så att en tunnel på ungefär en meter i bredd bildas mellan raderna. Sen börjar en av de två som står längst ut på ena sidan att långsamt gå igenom tunneln. De som står uppradade lägger händerna på personen som går förbi och ber korta böner över personen. Vanliga böner är böner av välsignelse, att bli mer lika Jesus, att Anden ska gå djupare, att Gud ska ge mer kraft & kärlek m.m. Personen som går igenom slappnar av och fokuserar på Gud.

När första personen börjat gå kan personen mitt emot som nu har en tom plats mitt emot sig följa efter med ett litet avstånd. Tanken är att det bildas ett led av mottagare av förbön genom hela tunneln, så att alla som står uppradade är aktiva som förebedjare hela tiden. När personen kommer ut på andra sidan ställer den sig på en av sidorna och är nu förebedjare! Tunneln växer alltså hela tiden åt ena hållet. Rörelsen fortsätter tills alla tröttnar eller ledarna avslutar! Man får naturligtvis vara med så länge man vill och kan gå ur när som helst!

Varför har vi förbönstunnel?

1. Det stärker oss att få be tillsammans som grupp. Man kommer varandra närmre & delar erfarenheter. Förbönstunneln motverkar individualistiska tendenser och är ett bra komplement till den personliga förbönen.
2. Alla får möjlighet att vara förebedjare, inte bara ledarna & de erfarna. Förbönstunneln är enda modellen där alla får be för alla.
3. Många fler får betydligt mer förbön. Många som är med i tunneln har inte sökt personlig förbön under samlingen. Man behöver ej ha något särskilt böneämne och det kan kännas enklare att våga vara med eftersom man blir en del av en grupp. De som deltar får som sagt också mer förbön, eftersom tunneln ofta inte avvecklas förrän efter en dryg timme!
4. Vi märker också att Guds närvaro blir mycket stark i tunneln. “Där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem (Matt 18:20). Det finns en kraft i att så många tillsammans välsignar och tar emot välsignelse från Gud.
5. Vi tror på den bibliska doktrinen om överföring av Andens gåvor genom handpåläggning. Eftersom att alla ber för alla ges Anden möjlighet att överföra de gåvor & den smörjelse Gud lagt ner i olika individer till många fler (4 Mos 11:14-25, 5 Mos 34:9, Rom 1:11, 1 Tim 4:14, 2 Tim 1:6).
6. Ungdomarna tycker om modellen och kan be på det sättet mycket länge.
7. Förbönstunneln är en relativt vanlig förbönsmodell. Den förekommer över hela världen och i flera sammanhang.
8. Varför inte?! =)

Sen vi i början av vårterminen började ha förbönstunneln som en bönemodell på kingdomculture har vi sett Gud göra fantastiska saker! Flera stycken som ännu inte är kristna har blivit starkt berörda av Jesus. Många som tror har utrustats med kraft. Inte minst så har vi upplevt att Fadern utgjutit sin närvaro och kärlek över oss i tunneln! Vi har fortfarande personlig förbön under en halvtimme efter undervisningen, men är glada över att kunna bredda bönekulturen och förlänga ”eftermötet”. Ställ gärna frågor eller kommentera!

Blessings!
/David

KC 28:e maj : : : När Guds kärlek faller

Idag är det fem dagar sedan vårens sista kingdomculture ägde rum i Brickebergs-kyrkan… och jag kan inte sluta tänka på det! Gud hade uppenbarligen bokat in den kvällen i sin kalender och var där, – inte för att titta på utan för att förvandla våra liv. Jag har som ungdomspastor aldrig tidigare märkt av en sån vibrerande förväntan hos så många som inför i fredags.

Guds närvaro i rummet var stark. En person som gick in i kyrksalen från kapprummet överaskades av hur påtagligt tydlig Guds närvaro var där. En annan berättade att han blev berörd redan ute i kapprummet! Tillbedjan nådde verkligen nya höjder: frihet, glädje, ärlighet! Flera hoppade och dansade, andra böjde knä eller bara vilade i Guds kärlek. Personligen älskade jag det nystartade lovsångsteamets influenser och reportoar från hillsong united & jesus culture! =)

Riktigt spännande & sund undervisning om änglar &  gåvan att skilja mellan andar av Richard Ellbrant. Under förbönsstunden helade Jesus ett par personer! Efter att mötet hållit drygt 2 timmar fick de som ville vara med och forma den längsta förbönstunneln vi gjort hittills. Faderns kärlek och kraft sköljde över många, – både efterföljare och de som ännu inte tror! Efter mötet gick ca 15 personer ut i Örebro för att välsigna staden i bön och leda människor till Gud. Det ledde till några bra samtal och att någon blev berörd av Guds glädje!

Tidigare i vår upplevde jag att Gud talade till mig om vad han vill göra. Han visade mig en oljeplattform mitt ute i havet. Båtar i olika storlekar kom dit och tankade på av oljan och åkte sen vidare till andra platser och gav vidare oljan. En annan av våra ledare som inte kände till min bild fick också en inre bild av en oljeplattform vid en samling hemma hos oss. Senare  under våren besökte Daniel Wiklund en av våra ungdomshemgrupper och gissa vad han upplevde att Gud vill upprätta? En oljeplattform förstås!!!

Gud vill upprätta forum i staden där Hans olja får flöda fritt. Väckelse börjar alltid med förnyelse! Min & Julias vision för kingdomculture är att det ska vara ett sådant forum. En plats där Gud får möjlighet att omsluta, förvandla och utrusta en ung enad generation som vill leva i Guds kärlek och kraft. I första hand riktar sig kingdomculture till Brickebergskyrkans ungdomar & studenter. Men vårt hjärta är även att unga från andra församlingar ibland hälsar på, blir välsignade och sedan bär med sig det de fått hem till sina egna sammanhang!

”Aslan is on the move…”

Blessings!
/David